Normkritik och genusperspektiv har präglat kulturlivet under 2000-talet. Hur kommer man då på idén att plocka fram Franz Schuberts sånger med tillhörande poesi och dessutom erbjuda det för skolbarn? Han kan inte sägas representera något gubbvälde eftersom han dog vid 31 års ålder och torde frias från att tillhöra den kategorin. Forskning tyder på att han tillhörde sin tids informella och icke uttalade HBTQ- rörelse  men epoken tillät ingen aktivism av det slaget. Jag tror inte ens de tänkte tanken.  Poesin han valde  att tonsätta till sånger talar ett annat språk.  Ofta saknas könsangivelse och förhållningssättet till kärlekens olika skepnader hålls allmänn och öppen för tolkning.  Jag vill påstå att helheten står sig bra även i vårt århundrade och är helt övertygad om att Franz kön inte på något vis kan höras i musiken. Därför går jag raskt vidare till den musikaliska relevansen i vårt sekel.

Vår tid musikaliska förebilder för den unga generationen är främst inspelad musik och även på live uppträdande används inspelade bakgrunder. Den unga artisten från melodifestivalen förklarade att det var nödvändigt för att det skulle låta som på inspelningen.

Levande musik, utförd av professionella musiker, är en bristvara i unga personers ljudvärld. När det inte låter som på inspelningen är det något fel. På musikalutbidlningarna tränar man sångarna att efterlikna orginalet och musiker för instudering och repetitioner finns sällan tillgängligt. Även här gäller övning med färdiginspelade bakgrunder.

Yrkesutbildade musiker finns det gott om så det är inte avsaknaden av kompetens som är problemet. Resurser finns det uppenbart för t.e.x.  Melodifestivalen är inget gratisevenemang men man väljer att lägga pengarna på ett antal dyra programledare, pausinslag och annat istället för riktiga människor som spelar.

Pop-Up Schubert- den moderna schubertiaden för skolor, representerar en annan tradition. Sammanhang där man ses och musicerar tillsammans, reflekterar och får inspiration till eget skapande. Eleverna i skolorna blir fascinerade av tanken att det enda sättet att höra musik på Schuberts tid var att spela själv eller lyssna på någon annan som spelar. Vad händer då när en skolad sångare och pianist river av en Schubert-Lied på en svensk mellanstadieskola? Något så ovanligt i svensk skola som total häpen tystnad brukar infinna sig. Sen kommer följdfrågorna- Hur gör man för att sjunga så? Vad handlar det om? Kan ni inte spela den en gång till?

Vi jobbar oss igenom sången, leker igenom lite musikalisk analys, begreppsorientering och bjuder in till dans med nya dansinslaget.

45 minuter  går mycket fort och vi tackar för oss. Från salen går elever och personal småsjungandes, efter att nästan alltid ha velat höra sången en sista gång.  Franz Schubert är en utmärkt ikon för den klassiska musiken, hans samtid var spännande och Wiens salonger kan kanske jämföras med en Facebookgrupp eller en Twittertråd. Levande musik i ett sammanhang; därför Franz Schubert.

Vilka är vi? Karin M Nilsson, undertecknad och pianist, Nina Ewald, sopran samt Pia Nordin, dansare.

ps. vad sjöng vi ? Seligkeit med text av Ludwig Christoph Heinrich Hölty. Poesin kommer i nästa blogginlägg. Livenspelning från Pop-Up Schubert för stora och små på Kåken 31/1 2019 (inspelning Neapolitan Sounds)

Varför Franz Schubert i skolan?
Tagged on:                             

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *