Vilka var kvinnorna i Liederkonsten? Och vem var Gretchen?

I juni 2022 arrangerar Liederkollektivet projektet Gretchen forever med stöd av Musikverket/Kulturrådet. Mellan 8–13 juni blir det en konsertserie runt om i Göteborg med omnejd. Fokus ligger på kvinnor och kvinnors perspektiv inom Liederkonsten.

Vi börjar med att konstatera att utan kvinnor hade det troligen inte blivit mycket till Liederkonst. De är däremot många gånger osynliga. De finns bakom de skapande männen. De rör sig i kulisserna. Ofta var det kvinnor som skapade förutsättningarna för Liederkonstens framväxt och existens. Gretchen forever vill synliggöra dem!

Lieder och salongskultur hade funnits tidigare men odlades och förnyades särskilt med Franz Schubert i början av 1800-talet. Tiderna var turbulenta efter franska revolutionen och Europas länder var långt ifrån det som vi definierar som demokrati. Makten var centrerad till kungahus eller en kejsare som inte fick ifrågasättas eller kritiseras. Censuren var utbredd. Salongerna blev viktiga forum där människor kunde prata och diskutera politik fritt vilket så småningom ledde fram till våra demokratier. Diskussionerna dominerades av män. Samtidigt var det ofta kvinnor som var salongsvärdinnan och därmed den självklara medelpunkten och det var ofta kvinnor stod för den musikaliska underhållningen.

Dikotomin manligt – kvinnligt odlades. Män ansågs aktiva och skulle vara ansiktet utåt medan kvinnor var passiva och skulle endast verka innanför hemmets väggar. Men inom salongskulturens halvoffentlighet kunde kvinnor inte bara bjuda in till sin salong, de kunde också odla sina konstnärliga talanger. Kvinnor som Fanny Mendelssohn Hensel som motarbetades som kompositör av sin familj kunde få sina verk spelade och via sin salong bli en sorts arrangör och därmed bli mäktig inom musiklivet.

I Sverige har fenomenet blivit känt genom Uppsalas litterära frontfigur Malla Silfverstolpe. I hennes salong samlades intellektuella män som Erik Gustaf Geijer, Per Daniel Amadeus Atterbom och Carl Jonas Love Almqvist. För underhållningen stod Silfverstolpes systerdotter, den skönsjungande Ava Wranger och Geijers dotter Agnes. Båda var skickliga musiker och detta var deras enda självklara scen. Den senare skapade även hon så småningom sin egen musikaliska salong. Under en period var den unga Jenny Lind en återkommande gäst i Silfverstolpes salong. Salongskretsarna var så viktig för unga musiker att de kunde vara helt avgörande för deras karriärer.

Gretchen är en fiktiv person. Hon är uppdiktad av Goethe och inspiration till Schuberts Gretchen am Spinnrade, Lilla Greta vid spinnrocken (1814). Med den sången revolutionerade Schubert Liederkomponerandet från att ha varit strofisk till ett genomkomponerat minidrama där handlingen illustreras av pianostämman. Vänsterhandens rytm illustrerar Gretchens fot på spinnrocken. De rytmiska sextondelarna kan tolkas både som spinnrockens rullande men också som Gretchens upprörda inre.

I Liederkollektivets Gretchen forever får Gretchen stå symbol för alla kvinnor som synts och inte synts inom Liederkulturen genom århundradena.

Ingela Tägil, forskare, författare och sångerska